Resursbrist i äldrevården
De äldre blir fler samtidigt som de offentliga resurserna till äldrevården minskar. Denna utveckling har pågått under 20 år, och har visat sig vara allt annat än hållbar.
Mellan år 2000 och 2009 minskade äldrevårdens resurser med 6 procent, samtidigt som antalet äldre ökade med 9 procent. Denna ekvation går givetvis inte ihop, och att kvaliteten hotas i och med denna utveckling är någonting som inte kan förnekas.
Hittills har målet för Svensk äldrevård varit en jämlik vård, oavsett de äldres ekonomiska förutsättningar. När kvaliteten minskar hotas systemets legitimitet, dessutom talas det allt mer om att vi måste ”finansiera äldrevården ur egen ficka” för att ha råd med en kvalitativ omsorg på ålderns höst. Jämlikheten står på spel, och om sådana idéer om egenfinansierad äldrevård blir praxis kommer det leda till att äldrevårdens kvalitet blir beroende av de äldres plånböcker.
Samtidigt som mindre pengar ska räcka till mer vård har man släppt in privata aktörer som går med vinst i skattefinansierad verksamhet med skandaler som följd. Välfärdssystemets ledstjärna, ”endast det bästa är gott nog åt folket” har ändrat form, nu verkar endast gott nog vara bäst för folket. Det är dags att återpolitisera välfärdsfrågan, välfärdens nedmontering är inte ofrånkomlig!
Insändarskribent:
Liselott Grenblad
